VEMASSE (timorpost.com)-Ministériu Agrikultura no Peskas (MAP), nia Diretór Jerál Kooperasaun Dezenvolvimentu Institusionál, Cesar José da Cruz, hato’o agradese ba povu no Governu Japaun tanba bele ajuda agrikultór sira timoroan hodi produs háre liuhosi sistema Prátika Agrikultura Di’ak (PAD).
Nia hatete, MAP nia servisu hamutuk parseiru dezenvolvimentu JICA husi Japaun, hodi implementa sistema PAD ne’e konsege produs haree 5.12 tonelada kada hectares iha Natar Eskola Kampu Agrikultór FFS (Farm Field School).
“Irrigasaun Buluto maski durante ne’e hetan dezafiu oi-oin, maibé ita husu lalika dezanima atu kontinua produs barak liután tuir nesesidade tanba produsaun hare la’ós atu han de’it maibé oinsá mak lori ba merkadu fan hodi hetan osan,” nia hateten ba Timor Post, iha Postu Administrativu Vemasse, Sesta (28/04).
Nia dehan, MAP hakarak agradese ba povu Japaun liuhusi parseiru dezenvolvimentu JICA, nune’e mós liuhusi autoridade lokál sira no inan-aman agrikultór sira tanba durante ne’e implementa sistema PAD tuir polítika MAP nian hodi labele dependénsia barak ba iha importasaun.
Nia esplika, sistema pratika agrikultura di’ak ne’e bele redus importasaun foos tanba iha tinan 2022 MAP konsege produs haree tonelada rihun hitu iha territóriu Timor laran tomak signifika produsaun rai laran komesa di’ak.
Maibé, Ministériu hakarak kontinua hadi’a infraestrutura bázika hanesan sistema irrigasaun tanba iha tinan 2023, reabilita sistema irrigasaun ualu, liuhusi servisu hamutuk ho parseiru dezenvolvimentu sira.
Iha fatin hanesan reprezentante Prezidente Autoridade Munisípiu (PAM) Baukau Agostinho Guterres, hatete hosi povu no governu Japaun nia tulun bele reabilita irrigasaun ho orsamentu ne’ebé boot, tanba ne’e husu ba povu agrikultór iha postu administrativu Vemasse atu kontinua asegura no aprende saida mak durante ne’e implementa ona.
“Ami agradese ba povu no governu Japaun tanba liuhusi JICA bele hadi’a irrigasaun Buluto hodi fornese bee ba povu agrikultór Vemasse hodi halai natar,” nia hato’o.
Nia hatete, planu Ministériu nian ba oin mak hakarak ka lakohi Timor-Leste sidadaun ida hetan han, hemu sufisiente no iha hela fatin ne’ebé dignu tuir Planu Estratéjika Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) 2011-2030.
Entretantu Reprezentante Agrikultór Vemasse, Domingos Freitas Lamberto husu ba Ministériu Agrikultura no Peskas, atu hadi’a sistema irrigasaun no fasilita ekipamentu tratór no fini.
“Atividade PAD ne’ebé daudaun ne’e implementa di’ak la halimar tanba tinan ida ne’e ami hetan rezultadu koleta, maibé husu nafatin ba MAP atu hadi’a sistema irrigasaun no ajuda ekipamentu hodi bele hasa’e liu tan produsaun,” nia rekomenda.
Portantu tuir informasaun, katak irrigasaun Buluto ne’eb’e konstrui hosi Governu Japaun ne’e fornese bee ba natar hamutuk hectare 780, kompostu husi Postu Administrativu Laleia, Munisípiu Manatuto no Postu Administrativu Vemasse munisípiu Baukau.
1,422 total views, 3 views today
Bele hare Video Seluk :