José Boavida Simões
Estudante da Faculdade de Direito – UNTL
Alumni STIE Jawa Timur – Indonesia,
Membro RENETIL (Região Aitana) – Bali
- Faktu Juridikamente Relevante
Tuir informasaun hosi Media iha 12 Maiu 2020, Vise-Prezidente Parlamentu Nasionál (VPPN) na’in-rua kompostu hosi Deputada Maria Angelina Sarmento Lopez (Hosi bankada PLP) no Deputadu Luis Roberto (Hosi bankada KHUNTO) hateten prontu atu preside meza PN hodi halo destituisaun ba PPN.
Deputada PLP ne’e mos argumenta katak RPN art. 14 n.º 4 fo dalan, bainhira PPN falta ka hetan impedimentu, sei substitui rotativamente hosi vise-prezidente ida.
Dispozisaun ne’e mos, tuir Deputada Maria Angelina Sarmento Lopez, korresponde ba RPN art. 22 n.º 1 kona-ba kompeténsia Vise-PPN.
Deputada Maria Angelina Sarmento Lopez mos KAHOR entre kompeténsia própria PPN no Deliberasaun PN.
Elaborasaun ne’e mosu ho objetivu kona-ba hanoin hosi Deputada Maria Angelina Sarmento Lopez (Hosi bankada PLP) no Deputadu Luis Roberto (Hosi bankada KHUNTO), no hatudu konsekuénsia ka efeitu jurídiku balun, kona-ba actus refere.
- Apresiasaun Kona-Ba Faktu Jurídikamente Relevante
2.1. Faktu Vise-Prezidente Parlamentu na’in-rua atu Prezide Meza
Regimento do Parlamento Nacional (RPN) atribui kompeténsia PRÓPRIA ba Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), ligadu ho traballu PN, atu prezide meza PN [RPN art. 17.º n.º 1 al. a)]. Ideia “kompeténsia própria” ne’e liga ho doutrina kona-ba kompeténsia relasiona ho Titularidade dos Poderes ne’ebé konsiste hosi: 1) KOMPETÉNSIA PRÓPRIA, kuandu, podér ezersidu sira hosi órgaun ida ninia titularidade pertense ba órgaun ne’e rasik (Se os poderes exercidos por um órgão são poderes cuja titularidade pertence a esse mesmo órgão); 2) KOMPETENSIA DELEGADA, kuandu, diferentemente órgaun ida ezerse tuir Lei nia termu sira, parte ida hosi órgaun seluk ida-nia kompeténsia ne’ebé ezersísiu ne’e transfere ho “delegasaun” ka “konsesaun” (Se diferentemente um órgão exerce nos termos da lei, uma parte da competência de outro órgão cujo exercício lhe foi transferido por delegação ou por concessão). Nune’e, bele dehan katak, PPN mak TITULÁR ba KOMPETÉNSIA PRÓPRIA ninian, enkuantu, Vise-PPN ida-ne’ebé atu ba atua hanesan PPN, IHA SITUASAUN NORMÁL (katak la iha impedimentu no falta), atua ho KOMPETÉNSIA DELEGADA.
Delegasaun kompeténsia hosi PPN rasik presiza aktu formalidade (actus administrativo) hanesan tuirmai: 1) PPN bele delega ida hosi vise-PPN sira, kompeténsia sira ne’ebé mak prevista iha Lei n.º 15/2008 de 24 de Dezembro (LOFAP), RPN no CRDTL [LOFAP art. 25.º n.º 1 konjuga ho art. 24.º n.º 1 (Espírito do Sistema)]; 2) Delegasaun kompeténsia sira halo HO ESKRITU, ho indikasaun espresa ba limite hosi podér delegasaun, mos nia durasaun [LOFAP art. 25.º n.º 2]; 3) Delegasaun kompeténsia sira tenke asina hosi PPN [LOFAP art. 25.º n.º 3]; 4) Delegasaun kompeténsia sira bele revogada HO ESKRITU iha kualkér momentu [LOFAP art. 25.º n.º 3]. Dispozisaun ne’e asegura PRINCÍPIO SEGURANÇA E CERTEZA JURÍDICA, atu nune’e, Vise-PPN la bele ba narnaran PREZIDE MEZA TUIR SIRA-NIA HAKARAK (NE’E KONSIDERA NU’UDÁR KOAKSAUN KA ATENTADU).
2.2. Faktu Vise-Prezidente Parlamentu bele Substitui PPN kuandu iha Falta no Impedimentu
RPN art. 14.º n.º 4 dehan katak, PPN sei SUBSTITUIDU, iha ninia FALTA sia ka IMPEDIMENTU, rotativamente ho ida hosi Vise- PPN sira. Dispozisaun ne’e kabe mos ho art. 22.º n.º 2 ne’ebé dehan katak, Vise-PPN sira, rotativamente, sei substitui PPN iha ninia FALTA sira ka IMPEDIMENTU; iha falta sira ka impedimentu sira, Prezidénsia sei asume hosi Deputadu ne’ebé idozu liu.
Iha ne’e, nesesáriu, identifika konseitu jurídiku-doutrinál kona-ba “IMPEDIMENTU”. Konseitu jurídiku “impedimentu” rasik konsiste hosi modalidade rua: 1) Impedimento definitivo, kuandu, LA IHA probabilidade elevada ba PPN atu retoma faculdade nesesária sira ba ezersísiu ninia funsaun sira; 2) Impedimento temporário, kuandu, IHA probabilidade elevada ba PPN atu retoma faculdade nesesária ba ezersísiu ninia funsaun sira.
Ba impedimentu temporáriu, ezemplu, PPN sai ba liur atu tuir enkontru ruma, PPN halo delegasaun HO ESKRITU, ho indikasaun espresa ba limite hosi podér delegasaun, mos nia durasaun [LOFAP art. 25.º n.º 2]. Enkuantu ba impedimentu permanente (Definitivo), ba mate ka moras grave ruma, bele aplika RPN art. 14.º n.º 4 konjuga ho art. 22.º n.º 1, liuhosi deklarasaun STJ. Bele dehan katak, PN art. 14.º n.º 4 konjuga ho art. 22.º n.º 1 ne’e REZERVA BA IMPEDIMENTU DEFINITIVU!
2.3. Ideia kona-ba DELIBERASAUN aas liu KOMPETÉNSIA PPN?
Tenke kompreende didi’ak natureza hosi deliberasaun no kompeténsia PPN. Liga ba númeru hosi órgaun (quanto ao número de órgão), iha modalidade ba kompeténsia hanesan tuirmai: 1) KOMPETÉNSIA SINGULAR, kuandu, pertense ba úniku órgaun (quando a competência pertence a uma único órgão, que a exerce sozinho); 2) KOMPETÉNSIA KONJUNTA, kuandu, pertense simultaneamente ba rua ka mais órgaun, ne’ebé, tenke ezerse hamotuk hosi sira (pertence simultaneamente a dois ou mais órgãos, tem de ser exercida por todos eles).
Bele dehan katak kompeténsia PPN ne’e, LA’OS KOMPETÉNSIA KONJUNTA, MAIBÉ KOMPETÉNSIA SINGULÁR (LEI DEHAN DE’IT PPN), NO VISE-PPN SO SAI REZERVA KUANDU IHA FALTA KA IMPEDIMENTU BA PPN. Bele dehan katak, TITULÁR BA KOMPETÉNSIA NE’E MAK PPN LA’OS VISE-PPN. LA BELE HALO KOAKSAUN KA ATENTADU!!!
III. KONKLUZAUN
Fundamenta ba esplikasaun ne’ebé temi ona, bele konklui katak: 1) Actus prezide meza ne’e kompeténsia própria PPN no la’os vise-PPN nian; 2) Bele aplika RPN art. 14.º n.º 4 konjuga ho art. 22.º n.º 1 kuandu, iha impedimentu definitivu hosi PPN; 3) Kompeténsia PPN ne’e kompeténsia singulár LA’OS KONJUNTA KA KOLEJIÁL. 4) KETA HALUHA PPN ne’e iha onra REPREZENTANTE SEGUNDU ÓRGAUN SOBERANIA, nune’e, KUALKÉR EMA-NE’EBÉ MAK HAKARAK HALO KOAKSAUN KA ATENTADU NINIA LIBERDADE, SEI IHA RESPONSABILIDADE JURÍDIKA-PENÁL !!!
879 total views, 3 views today
Bele hare Video Seluk :