(Jornalista Pj1/Pj2/Asisten Editor José Mauno)
DILI (Timor Post) – Ema hotu hetan matenek mai hosi Profesór sira nia dedikasaun hodi hanorin, fahe siénsia no fó atensaun nakonu ho domin. Nune’e públiku tenke dignifika sira nia profisaun.
“Ita tenke respeitu. No ita tenke valoriza Profesór sira nia. Tanba sira nia valor profisaun as tebes iha mundu hotu-hotu, espesiál iha Timor-Leste maka husu ba públiku atu respeita.”
Hateten Diretór Jerál Ministeriu Edukasaun, Desportu no Joventude (MEJD), Luis Manuel da Costa Fernandes iha nia diskursu ba serimónia komemorasaun loron internasionál profesór iha Salaun Many Hands One Nation (Mahon) Bairru Pité, Tersa (05/10).
Nia esplika liután, servisu Profesor sira hodi forma komportamentu ser umanu ninian ne’e la fasil. Tanba ejizi pasiénsia no domin para muda ema nia karakter sai di’ak liután. Papél profesór sira nian dezafius, susesu no lisaun sira ne’ebé fó sai importante. Liuliu iha tempu pandemia Covid-19.
Katak Luis, loron mundiál ida ne’e fó netik minutu balun hodi hanoin fila fali papél importante manorin sira nia dedikasaun durante hanorin no eduka. Katak profesór sira nu’udar ema ne’ebé importante.
“Ema hotu tenke dignifika sira nia profisaun. Tanba husi Profesor sira maka ema hotu sai matenek. Ema hetan moral di’ak hodi kontribui ba dezenvolvimentu nasionál,” husu Diretór Jerál MEJD ne’e.
Lia fuan hanesam mai hosi adjuntu Diretór eskola sekundária Sagrado Coração de Jesus,Candido Belo da Luz. Nia lamenta ba MEJD ne’ebé la fó importánsia ba loron internasionál Profesór nian.
“Valoriza netik profesór sira ninia esforsu hodi hare ami Profesór sira nia problema. Pelumenus hamosu netik media. Halo promosaun ida ba profesór Timor-Leste tomak nia esforsu. Hodi atu hatene katak, profesór mós instituisaun ida,” katak Sagrado.
Nia hateten, Profesor mós hola parte iha instituisaun ne’ebé importante ba nasaun Timor-Leste. Matenek ne’e mai husi profesór sira tenke loke dalan. Tanba ne’e husu ba governu se bele valoriza profesór sira nia servisu, hare husi perspetiva ekonomia, saúde no perspetiva kulturál haree oinsá sira nia moris.
Serimónia komemorasaun loron internasionál profesór ne’e ho tema, kontinua lidera mezmu krize, hodi re imajina ba futuru ne’e hetan partisipasaun masimu hosi ONG HADEZTA ne’ebé organiza serimonia ne’e. No partisipa mós ONG Mahon, Civil Society Education Partnership (CSEP) no Forum Joventude Marjenalizadu (FJM).(Lee notísia seluk iha Jornál Timor Post)
492 total views, 3 views today






