ADVERTISEMENT

Estatístika Rejista Inflasaun Sa’e 8,4% Iha Outubru

Hermengildo Da Costa - Ekonomi · Ekonomia · Istilu Moris · Jeral
Jornalista : Noémia Pinto Pereira
Editor : Hermenegildo da Costa Tilman
  • Share

DILI (timorpost.com)—Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste, Institutu Públiku (INETL, I.P) lansa relatóriu índise Presu Konsumidór (IPK) Outubru 2023, ne’ebé hatudu mudansa persentajen ba grupu hotu mensál sa’e ba 0,2% kompara ho Novembru 1%. 

Maibé hare husi dadus diresaun-jerál ne’e hatudu katak inflasaun ne’ebé akontese husi fulan Outubru 2022 mai to’o Outubru 2023, inflasaun sa’e ba 8,4%.

ADVERTISEMENT
SCROLL FILA BA NOTISIA


Prezidente Interinu Estatístika, Silvino Lopes, informa presu hahán no bebidas la’ós alkólika sa’e tanba hetan impaktu maioria hosi sub-grupu modo-tahan 7,1%, masin-midar, marmelada, bani-been, xokolate no hahán midar 5,4%, na’an 4,4%, mina no bokur 5,2%, paun no sereál 10,6%, foos 1,4%, ikan no hahán tasi 4,4%, bee, bebidas no sumu ai-fuan 7,5%, ai-fuan 2,4% no susu-been, keiju no manu tolun 1,4%.

Lee Mós :
TDD regista aumento de crimes de abuso sexual de menores e violência doméstica

“Husi produtu tabaku no alcohol sa’e ho 30% durasaun iha tinan ida ne’e”. dehan Presidente interinu Institutu nasionál Estatístika (INE) Silvino Lopes, ba jornalista iha Salaun REHA, Tersa (21/11).

Nia haktuir, husi parte sira ne’e mai husi grupu sanulu mak iha SIPI-I hatudu katak grupu ne’ebé fó implasaun boot liu mak grupu tabaku no alcohol ne’ebé iha 30% iha durasaun tinan ida ne’e 2022-2023.

Mudansa persentajen IPK anuál sa’e 8,4% kompara entre Outubru 2023 no Outubru 2022, hetan kontribuisaun husi grupu hahán no bebidas la’ós alkólika 11,0%, transporte 11,0%, alkool no tabaku 34,0%, uma 2,7%, ekipamentu no manutensaun mobiliáriu uma-laran 0,8%, edukasaun 5,6%, komunikasaun 0,9%, no hatais no sapatu 1,2%.

Lee Mós :
Execução do regime em duodécimos alterada para agilizar despesas

Akontese ne’e depende presu iha merkadu no la hare de’it ba presu sasán, iha merkadu maibé hare mós sirkulasaun.

Nune’e, inflasaun tradeable (mudansa presu produtu hotu ne’ebé iha dependénsia maka’as ba kompetisaun merkadu internasionál) sa’e  4,5% no non-tradeable (mudansa presu produtu hotu ne’ebé iha dependénsia maka’as ba fatór merkadu doméstiku) sa’e mós 2,3% iha mensál kompara entre janeiru 2023 no dezembru2022. Inflasaun tradeable sa’e 12,9% no non-tradeable mós sa’e 2,6% iha anuál kompara entre Outubru 2022 no Outubru 2023.

Lee Mós :
Kazu Dom Carlos, Deputadu Mandati Haturuk Matan Been

Iha parte seluk mos impaktu inflasaun sa’e tanba bainhira osan ladún sirkula di’ak iha terrenu ne’e mak sei akontese inflasaun, tanba ema nia nesesidade atu kompras la iha entaun sasán sira iha ne’ebá ema labele fan ho folin karun.

 597 total views,  9 views today

Oinsa Ita nia Reaksaun iha Notisia Nee?
Like
Love
Haha
Wow
Sad
Angry
You have reacted on “Estatístika Rejista Inflasaun Sa’e 8,4% Iha Out…” A few seconds ago

Bele hare Video Seluk :
  • Share
ADVERTISEMENT
SCROLL FILA BA NOTISIA

Notisia Timorpost Seluk


Komentariu :
Timorpost.com. Respeita tebes Ita Nia opiniaun. Laran luak no uza etika bainhira hatoo opiniaun. Opiniaun iha Ita Nia responsabilidsde, tuir lei ITE.

Varanda
Kategoria
Video
Buka
Watch
Facebook
error:
Simu Notifikasaun Hosi Timor Post Online! OK No