DILI (timorpost.com) – Ministru Turizmu Komérsiu no Indústria José Lucas do Carmo da Silva, sai oradór iha komemorasaun loron Mundial OCEANO ne’ebé hala’o iha Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) liuhusi Fakuldade Agrikultura, Siénsia Peska no Marina, atividade ne’e hala’o iha Hera.
Ministru nia palestra ba loron Mundial OCEANO ne’e maka Oportunidade, Dezafiu, Problema no Solusaun: Dezenvolvimentu Turizmu Marítima Iha Timor-Leste, iha ámbitu Komemorasaun loron Mundial Oceano 2023 ho Tema: Collective Action to Develop Blue Economy for Timor-Leste.
Ministru Turizmu Komérsiu no Indústria, José Lucas do Carmo da Silva, Ph.D sente ksolok no onra ho agradesimentu ba Magnifiku Reitór UNTL, Komisaun Organizadora, ne’ebé konvida Ministru hato’o Palestra.
“ha’u sente kontente no onra tebes no hato’o mós ha’u nia agradesimentu ba Dala ida tan ksolok no onra ho agradesimentu boot tebes, hato’o ba Magnifiku Reitór UNTL Prof. dr. João Soares Matins, MPH., PhD., ho Comissão Organizadora, ne’ebé konvida Ministru Turizmu, Komérsiu no Indústria, mai halo Palestra iha ámbitu komemorasaun Loron Mundiál OCEANO nian”.
Ministru hateten selebrasaun loron Mundial Oceanos nee nia orijen iha Konferénsia Organizasaun Nasoens Unidas Kona-bá Ambiente no Dezenvolvimentu, ne’ebé realiza iha Rio de Janeiro, Brazil tinan 1992, nune’e iha tinan 2008, Nasoens Unidas deside hamutuk katak dia 8 de Juñu ofisialmente, dezigna nu’udar loron Mundial dos Oceanos.
Loron Mundial Oceanos nian, objetivu prinsipál atu relembra ba Umanidade iha Mundu ida nee, importánsia Tasi no Oceanos ba ekilíbriu vida iha Planeta Rai nee. Pretende Dia Mundial dos Oceanos ne’e mós, hodi bolu atensaun no simultaneamente atu konsensializa Ema tomak ba efeitu dezastre husi asoens Humanas iha Tasi no Oceanos.
Tanba ne’e, apresia tebes inisiativa UNTL ho parseiru sira organiza Konferénsia Dia Mundial dos Oceanos 2023 nee ho Tema: Collective Action to Develop Blue Economy for Timor-Leste no espesialmente ba Palestra ho Topiku: Oportunidade, Dezafiu, Problema no Solusaun: Dezenvolvimentu Turizmu Maritima Iha Timor-Leste.
Tema no tópiku nee relevante tebes, hodi bolu atensaun ba Governu ho Ukun Na’in sira hotu husi Setór públiku, privadu, kooperativa, asosiasaun, universidade no komunidade tomak atu iha responsabilidade étika no morál, atu mobiliza populasaun mundiál ba importánsia konservasaun Tasi no Oceanos iha prosesu dezenvolvimentu espesialmente dezenvolvimentu turizmu marítima ne’ebé sustentavel iha Timor-Leste.
1,230 total views, 3 views today






