ADVERTISEMENT

Institutu Politéknika Betanu Tama iha Prioridade Dahuluk OJE 2020 ba Edukasaun

Timor Post - Edukasaun
  • Share

DILI—Ministériu Ensinu Superior, Siénsia no Kultura (MESSK), kompromete ho orsamentu jerál estadu (OJE) 2020, sei haforsa kualidade iha ensinu superior sira, inklui Institutu Politéknika Betanu.

Ministru Ensinu Superior, Siénsia no Kultura Longuinhos dos Santos, hatete sira halo audiénsia ho komisaun G, trata asuntu Edukasaun Juventude, Kultura no Sidadaun, atu aprezenta proposta orsamentu foun tinan fiskál 2020 nian.

ADVERTISEMENT
SCROLL FILA BA NOTISIA


“Garantia kualidade ensinu superior, ita iha polítika nasionál ne’ebé tama ona iha ezbosu, deside liuhosi diskusaun konsellu reitór,” nia hatete hafoin halo audiénsia ho reprezentante povu iha Parlamentu Nasionál, segunda (06/01)

Ministru hatete, orsamentu orijinál pakote fiskál primeiru ho montante millaun U$ 10.5, hetan redusaun ba millaun U$ 7.209.780, Signifika Verba Ministériu Ensinu Superior, Siénsia no Kultura, nian hetan redusaun tiha millaun U$ 3.3.

Nia hatutan, alende ne’e ministériu aprezenta mós atividade períodu 2020 nian, sei implementa bazeia tuir redusaun orsamentu ministériu ensinu superior, siénsia no kultura.

Nia esplika, prioridade ne’ebé atu koloka iha tinan 2020, dahuluk sei haree liubá infraestrutura no reforsa IPB (institutu politéknika Betanu). Nune’e mós reforsa tan institutu nasionál siénsia no teknolojia (INCT), formasaun lian portugés no mós koloka adidu sira hodi halo observasaun ba bolseira sira iha rai-laran no rai-li’ur.

Lee Mós :
Profesores Kontratadu 2023 Rejeita Polítika ME Tuir Teste 2024

Tan ne’e nia dehan, ezijénsia polítika Ministériu Ensinu Superior, Siénsia no Kultura, dahuluk objetivu prinsipál atu garantia kualidade ensinu superior ne’e rasik, tanba ne’e Ministériu hamutuk ho konsellu Reitór define polítika ensinu superior nian hodi aprezenta ba konsellu ministru atu bele sai hanesan dateline ida, atu bele eleva kualidade.

Antes ne’e Amu selebrante iha misa aniversáriu Eskola Institutu Superior Cristal (ISC), Ilídio Correa, hatete kualidade edukasaun la’ós ho uma andár.

Nia hatete, kualidade edukasaun, la’os mai hosi edifísiu boboot sira, maibé ne’e hosi kakutak ema nian.

“Nasaun ida maju la’ós haree husi konstrusaun fízika, maibé oinsá atu haree kualidade ema enjeñeiru, doutór, profesór ne’e na’in hira,” hatete Pe. Ilídio, ba Jornalista sira hafoin prezide misa aniversáriu ISC ba dala-18 iha salaun ISC Balidi, tersa (05/11).

Nia hatete, atu sukat dezenvolvimentu nasaun, ne’e hosi rekursu umanu.

Entretantu antes ne’e mós Estudante ho dosente husu Governu liuhosi Ministériu Edukasaun Juventude no Desportu (MEJD), tenke hadi’a ona kualidade profesór no infraestrutura.

Lee Mós :
Timor Post Entrega Sertifikadu Apresiasaun ba Estudante UNTL Na’in-Lima

Estudante hosi Universidade de Dili (Undil) Januário Freitas Ximenes, hatete Governu presiza tau orsamentu hamutuk 35% ba setór edukasaun tanba setór edukasaun hanesan setór prinsipál.

“Ita sujere ba governu liuliu Ministériu Edukasaun atu hadi’a kualidade profesór no infraestrutura ba eskola sira iha territóriu laran tomak,” nia hatete ba Timor Post iha kampus Undil Maskarinas, kinta (21/11).

Nia dehan, eskola no profesór sira iha area rural seidauk iha kualidade di’ak tanba haree de’it ba eskola mós ninia kondisaun ladi’ak, depois profesór sira mós balun ho sekundáriu de’it mak hanorin ne’e mak ladi’ak.

Nia hatete, edukasaun importante tanba edukasaun mak loke ema-nia hanoin hodi halo dezenvolvimentu, tanba ne’e tenke tau orsamentu as ba edukasaun hodi hadi’a buat sira ne’ebé sei iha problema.

Iha fatin hanesan Dosente Filipe da Silva, hatutan nasaun hanesan Timor-Leste presiza ona atu reforsa ninia rekursu umanu.

Tan ne’e nia hatete, governu tenke tau ona osan boot ba setór edukasaun hodi hadi’a buat hotu ne’ebé durante ne’e sei sai problema.

Lee Mós :
Dignifika Traballadór Sira Iha Vida Traballu

“Ha’u hanoin importánsia mak governu tenke tau osan boot, hakarak ka lakohi governu tenke halo investimentu boot iha area edukasaun. Ita tenke dezenvolve ita-nia rekursu umanu,” nia dehan.

Nia dehan, Timor-Leste tenke dezenvolve ona ninia rekursu entaun hahú investe iha edukasaun mak boot hodi iha kualidade no kualifikasaun atu prienxe ona kritériu hodi prontu kompete mós iha merkadu livre.

“Ita to’o ohin loron kualidade kona-ba edukasaun ne’e mínimu la halimar tanba edukadór sira-nia koñesimentu mínimu,” nia hatete.

Tuir nia governu tenke iha ona konxiénsia para atu tau orsamentu boot ba edukasaun hodi hadi’a rekursu umanu, tanba ba futuru Timor-Leste mós sei tama ba merkadu livre ida ne’e presiza ema matenek.

“Ha’u hanoin importánsia duni governu tau osan boot ba edukasaun hodi nune’e edukasaun hadi’a komesa husi ensinu báziku to’o ensinu superior sira,” nia hakotu. (kyt/res)

 859 total views,  3 views today

Oinsa Ita nia Reaksaun iha Notisia Nee?
Like
Love
Haha
Wow
Sad
Angry
You have reacted on “Institutu Politéknika Betanu Tama iha Prioridad…” A few seconds ago

Bele hare Video Seluk :
  • Share
ADVERTISEMENT
SCROLL FILA BA NOTISIA

Notisia Timorpost Seluk


Komentariu :
Timorpost.com. Respeita tebes Ita Nia opiniaun. Laran luak no uza etika bainhira hatoo opiniaun. Opiniaun iha Ita Nia responsabilidsde, tuir lei ITE.

Varanda
Kategoria
Video
Buka
Watch
Facebook
error:
Simu Notifikasaun Hosi Timor Post Online! OK No